Jag heter Ove

+46 76 177 59 55

info@jagheterove.nu

Statliga subventioner

Våra skattemedel ska användas med förstånd. Skattemedlen är trots allt vårt sammanlagda överskott, på något sätt. Många mer ”högerut” ser skatt mer som konfiskation eller stöld samtidigt som många vänsterut ser det som ett enkelt sätt att utjämna ekonomiska skillnader och det finns ju t.o.m. de som anser det vara sexigt att betala skatt!

Skattemedel ska användas för att betala våra gemensamma utgifter. Så ska det vara kort och gott men så kommer man in på att använda medlen till statligt stöd och subventioner av olika slag och då blir det svårare.

Min bestämda åsikt är att staten bara ska smörja maskineriet där det behövs smörjas. Nu smörjer man mest med tanke på att höginkomsttagare och företag ska få mer tillbaks av den skatt man betalt in och det jag tänker på här är främst rut och rot men även olika statliga stöd till industri och export.

Jag anser att om staten ska gå in så ska det vara generellt och inte speciellt som nu i rut och rot fallen där man säger att städning ska subventioneras men inte t ex. reparationer av bilen.
Om man vill att människor ska sättas i arbete utan att införa, för den enskilde, kostnadsdrivande åtgärder så kan man ta bort eller minska momssatsen för arbete. En återställare till det som gällde före 1992. Motargumenten blir ofta att det ger utrymme för fusk men vill påpeka att vi reda har olika momssatser för bl.a. restaurang och böcker.

Jag ser inte heller många av de statliga stöden som nödvändiga och oftast tveksamma av många av många olika skäl.

När ska stöd användas? Bara när det endera är nödvändigt för att få något gjort som man inte orkar genomföra genom det allmänna eller genom allmänna medel. Här kan vi ta det dagsaktuella fiberkabeldragning som ett exempel. Ett annan är regionstöd för att minska utflyttning från glesbygd.

 

 

Förändringar i skattesystemet kan inte ske för snabbt utan måste trappas ner eller upp i lämplig takt. Ett exempel på för snabb och negativ ändring är ränteavdragsnivå i samband men skattereformen 1992. För många privatpersoner ändrades avdragsnivån från 74 % till 30 % över en natt. Många kom i ekonomisk knipa p.g.a. detta, ofta i kombination av de överbelånat sig.

Sen är det inte lätta att få reda på de ”dolda” skatterna som värnskatt och sociala avgifter överstigande 7,5 basbelopp. Det tog mig 10 månader att få svar på hur mycket dessa skatter drar in till statskassan.